Allmänna Träningsprinciper – Ready Play Tennis Academy

Ready Play Tennis Academy – träningsprinciper

Allmänt finns vissa grundprinciper för träning. Dessa grundprinciper ligger till grund för hur vi på Ready Play Tennis Academy lägger upp träning. Här några korta förklaringar på hur vi ser på träningen för tennisspelare.

Idrott – en komplex företeelse

Enligt Bompa och Haff (2009) är idrotten komplex och består av olika faktorer som kan påverka utfallet. Deras träningspyramid består av fysisk träning, teknisk träning, taktisk träning och psykologisk/mental träning. Dessa faktorer blir tränarens uppdrag att för varje individ anpassa efter alla olikas egenskaper och förmågor. Det är den stora utmaningen!

Principen om individualitet – ”Nyckelprincipen”

Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg har det gemensamt att de kommer från Sverige och varit världsettor i tennis. Där slutar väldigt mycket i likheterna. De spelar olika sorters tennis, har kommit fram genom olika metoder och så vidare. Det man dock ser är att samtliga har vårdat sina styrkor i spelet. Björn Borg med sina säkra grundslag, passerslag, fotarbete och uthållighet, Mats Wilander med sin backhand, sina returer och sitt spelsinne, Stefan Edberg med sin snabbhet, serve, attackslag och volley.

”Nyckelprincipen” blir ett arbetssätt vid Ready Play Tennis Academy för att skapa unika identiteter. Det handlar om att först bygga en bas och sedan ge den aktive möjligheten att utveckla sina styrkor. Det visar sig att det är svårt att ändra en spelares unika identitet, men att göra den tydligare är möjligt genom medvetet och hårt arbete.

Principen om belastning och anpassning.

Med detta menar vi hur kroppen tar emot en ökad träningsbelastning och gör sig redo att bygga sig ännu starkare inför nästa belastningstillfälle. Både belastningsgrad och återhämtningstid blir alltså centralt. Om man gör detta rätt kommer kroppen att över tid bygga sig starkare men om balansen mellan belastningsgrad och återhämtning blir sned kommer de aktiva att bli svagare och på sikt eventuellt skadade. Vi skall dock komma ihåg att vi är olika och har olika förutsättningar för att ta emot träning. De två forskarna Bouchard och Malina undersökte detta i slutet av 1980 och kom fram till att enäggstvillingar med samma DNA svarar lika på träning, men i övrigt är det skillnader.  Här är samspelet mellan tränare och aktiv viktig. I början får tränaren hjälpa den aktive genom att vara vägledande och allt eftersom när den aktive lärt känna sin kropp och sin träning kan hon/han vägleda tränaren hur träningen kan läggas upp.

Principen om progression

En viktig ingrediens i utveckling är en noga övervägd planering. Att utföra saker rätt, i rätt ordningsföljd i rätt mängd är en svår balans och kräver kompetens. Träningsmängd kan beskrivas som T= frekvens x duration x intensitet. Man kan laborera med att ändra dessa parametrar, men i utgångsläget gäller att hålla sig till endera 10 – 25 % ökning från vecka till vecka i duration, 10 % ökning i intensitet eller 10 -15 % i frekvens.

Principen om variation

Forskning slår numera fast att variation i träningen spelar en stor roll i hur bra de aktiva kan bli med hänsyn sin potential. Att träna på olika saker blir mycket viktigt i en komplex (öppen) idrott som tennis. Det har betydelse för att slippa skador (belastningsskador), för att öka kroppens förmåga att lösa fler situationer (konstnärlighet), för att öka utmaningarna så att intresse och motivation hålls vid liv,

Principen om intensitet

Här menar vi att det handlar om dels att utnyttja tiden väl för träning, dessutom hålla rätt intensitetsnivå för att få rätt belastning för utveckling, men det finns även en betydelse vid så kallad formtoppning. I det senare fallet gäller principen, vill du vara i form nu – ”take it easy”, vill du bli bättre senare – ”train hard”. Att träna rätt är att lägga ett pussel där ledmotivet blir periodisering i såväl träningsintensitet som träningsinnehåll.

Principen om specificitet

Det man tränar på blir man bättre på!  För att bli bättre krävs då både en plan och kunnandet. Om man spelar i ett annat tempo än det i match blir det alltså inte produktivt eller till och med ibland kontraproduktivt. Det vill säga om syftet är precision bör man lägga övningar som leder till bättre precision, är syftet hårdhet gäller annat, frekvens i fotarbete, serveteknik osv. Om man vill bli bättre i matchspel gäller således att söka upp matchsituationer så ofta som möjligt.

Principen om tävlingsspel

För att utveckla sin tennis i tävlingsspel är det viktigt att välja rätt form och tillfälle. Birger Folke, mångårig förbundstränare skapade formeln 25 – 50 – 25 och menade därmed att man ska spela 25 % av matcherna mot de som är sämre, 50 % mot jämbördiga och 25 % mot de som är mycket bättre. Att spela med de som är sämre är viktigt då man vid denna typ av matchande lär sig att agera, vinna poäng och matcher. Att spela mot de som är ungefär på samma nivå ger att man utvecklar sin taktiska och mentala kompetens. Att tävla i sammanhang där andra är mycket bättre ger en möjlighet att vänja sig vid att reagera på ett högre tempo. Med tanke på principen om specificitet blir det ytterst viktigt att spela många matcher och då med tanken att detta är enda chansen att utveckla just rutiner vid tävlande. Att då använda sig av denna formel är klokt.

Principen om kontroll

Här handlar det om kontroll i utvecklingsprocessen. Att utgå från en startpunkt med de aktiva och därifrån följa processen för utveckling. Det gäller det att mäta och utvärdera hur träningen tas emot av de aktiva.  Mäter våra mätningar det vi vill och kan vi lita på resultaten eller finns det för många eventuella felkällor? Begreppen validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet) blir förstås viktiga i sammanhanget då mätningar eller bedömningar görs.