Coachens roll

Vad är talang?

Vad kännetecknar en talang och när ser man detta. Hur jobbar man med talanger?

Coachens rollVad är coachens största arbetsuppgifter?

Vad gör man som coach? Det skiljer sig förmodligen en del hur coacher jobbar beroende på vilken ålder man har hand och vilka kulturer man jobbar i. Det verkar finnas stora skillnader mellan coachers arbetssätt om vi skiljer på olika länder. En tenniscoach från Sverige jobbar på sitt sätt medan en tenniscoach från USA, Kroatien, Australien, Japan eller England jobbar på andra sätt. Inom ledarskapslitteratur och forskning (P. Chelladurai) menar man att det finns ett förväntat ledarskap. Hur utövare, föräldrar, supportrar, journalister, klubbars styrelser med flera skapar ett ”tryck” på coachen som påverkar dennes beteende. Om man sedan jämför coachens roll i olika idrotter finner man också där olika kulturer, ishockeyn har sitt system, handbollen sitt osv. Ofta får coachbeteendet inom idrotten en ledstjärna som sedan coacherna i sporten anammar. Handbollens Bengan Johansson skapade en skola på samma sätt som säkert Bengt-Åke Gustafssons stil inom ishockeyn idag skapar en skola.

Fördelning av ansvar

Det som emellertid är ytterst intressant hur stor del coachen har under olika delar av livet för utövaren och vad coachen bör tänka på i sitt agerande.

I början av en adepts ”idrottskarriär” är det många saker som coachen förmedlar genom sin erfarenhet och som gör vägen något kortare. Det är till exempel vilken utrustning nybörjaren ska köpa, när tävlingar ska in i programmet, hur mycket det ska tränas, vad som ska tränas och i vilken ordningsföljd sakerna ska läras in etc. När utövaren är i mitten av sin karriär är det helt andra arbetsuppgifter som gäller och under sista delen känner man sig som resekamrat och ofta överflödig och rent av i vägen. Det är få yrkeskategorier som kan säga att man har lyckats när man är överflödig och fixar sin egen arbetslöshet! Men om man betänker att det tar minst 10 000 timmar kanske mer troligt det dubbla att bli en spelare med landslagsklass så har man gott om tid att umgås med sin utövare.

Coachen som utvecklare

En annan detalj som bör beaktas är att man som coach ser utövarna som specialisterna och sig själv som ”förutsättningsskapare”. Från egen erfarenhet är man ofta ganska låst som coach och ibland kan det till och med vara så att man hindrar en utveckling. Roland Mattsson, lärare (GIH-Stockholm), förbundskapten (handboll), landslagstränare i backhoppning har vid många föreläsningar talat om hur han fick behålla jobbet som landslagstränare i backhoppning genom att en hoppare talade om hur man skulle hoppa vilket var nästan precis tvärtom vad man tidigare lärt ut. Roland som en klok person insåg att se utövarna och deras förmåga som det viktiga i utvecklingen. Likadant kan man se hur den fantastiske tennistränaren Percy Rosberg lät Björn Borg hålla på med sin tvåhandsbackhand och senare fick Stefan Edberg att byta från tvåhandsbackhand till en hands backhand! Många tränare som följde Borgs utveckling påstod att det inte skulle hålla att spela med två händer på grus. Det var tal om dålig fart på bollen, minskad räckvidd etc. När Borg vann Franska Öppna Mästerskapen tystnade kritikerna men ganska snart började man försöka förklara att Wimbledon vinner han Borg minsann inte med sin baslinjetennis. Här var det mycket snack om att serva hårt, gå på nät, spela snabbt och lågt etc. När Borg vunnit sina fem Wimbledon i rad hette det helt plötsligt att bara man kör sitt eget spel oavsett underlag kan man vinna på samtliga underlag! Snacka om helomvändningar! Stefan Edberg visade hur man kunde förenkla spelet genom sin enorma snabbhet i djupled. På den ”gamla goda tiden” lärdes det ut hur man skulle gå på nät och spela en första volley och sedan eventuellt täcka av banan och döda på andra volleyn. Edberg såg till att springa som ingen annan och kom tre meter längre fram och dödade bollen direkt!

Om tränarna fått bestämma kanske vi inte fått se ”Boklöv”-stilen i backhoppning, Fosbury Flop stilen i höjdhopp, ”Skating-stilen” i skidor etc. Med detta resonemang vill jag alltså slå ett slag för hur viktigt det är att vara nyfiken, öppen och se till att skapa möjligheter för utövarna att pröva nya sätt att utöva sin idrott på. Det är oftast utövarna som har nästa drag i utvecklingen av sin idrott. En av coachens stora utmaningar är alltså att skapa förutsättningar för utövarna att utveckla sig själva och sin idrott!

Coachens arbetssätt

Utvärdera sitt arbete så man kan bli en tillgång för de aktiva istället för en belastning – nyfikenheten att hela tiden se om det finns andra vägar som är bättre än den förra är en nyckel till framgång. Arbetscirkeln kan beskrivas som…. Planera – genomföra – utvärdera – förbättra – planera  osv.