Mål

Hur ska vi sätta mål inom idrotten för att utvecklas?

Ur motivationssynpunkt är det viktigt att sätta bra mål för sitt idrottande. Vad är då bra mål? För att svara på den frågan behöver vi definiera olika sorters mål och se vad resultatet blir av användandet av dem.

I år är ska jag slå mig in bland de hundra bästa i världen! Vårt mål i år är att vi ska hålla oss kvari  serien? Under denna inomhussäsong skall jag slå Sture!

Det finns olika typer av mål. En typ kallas resultatmål och det är sådana vi beskriver ovan. De är mycket vanliga inom idrotten och intressant är att om man bara använder sig av denna typ av mål visar forskning att det är totalt värdelöst ur motivationssynpunkt. Några exempel klargör.

Exempel 1. Vi antar att vi är ett ishockeylag och har tio matcher kvar att spela av serien. Coachen och spelare är överens om att målet för resten av säsongen är att vinna minst åtta av de tio återstående matcherna. När serien drar vidare förlorar laget de tre nästa matcherna! Vad händer med motivationen då? Laget kan omöjligt nå målet de satte upp för en dryg vecka sedan!

Exempel 2. Jag har spelat mot Sture ett stort antal gånger och fått stryk samtliga matcher. Denna säsong har jag dock bestämt mig för att försöka göra något åt saken. Jag bestämmer mig för att träna en timme extra varje söndag hela hösten. Vid distriktsmästerskapet på våren kommer mötet med Sture. Nu ska allt extra slit ge resultat! Matchen blir en ny negativ upplevelse och Sture vinner lika lätt igen. Jag konstaterar snabbt att extra träning ger absolut ingenting. Det jag däremot i detta läge inte känner till är att Sture tränat två gånger i veckan mer just denna höst. Alltså har vi båda blivit bättre, men det kanske jag aldrig får konstaterat om jag bara mäter med resultat i game och set!

Ur exempel två ser vi faran av att mäta sig i form av rankingpoäng. Här kan man manipulera med systemet så att man blir bättre rankad, men kanske genom ett oklokt matchande i själva verket blir sämre spelmässigt.  Det kan ibland innebära att man stannar av i utvecklingen och aldrig blir så bra som skulle kunna bli med ett bättre hanterande av rankingsystemet.

Hur ska man då göra? Jo, det finns två andra typer av mål som vi ska titta på.

Prestationsmål är enkla att använda då de mäts mot dig själv. För att bli bättre i tennis kanske du kommer på att du bör förbättra styrkan. Det är då väldigt lätt att sätta upp övningar som du kan mäta. En fysprofil är väldigt bra jobba mot. Här kan man tydligt följa sina förbättringar.

Du kan också hitta saker i ditt spel som du kan mäta exempelvis slå bollar mot ett visst mål och kontrollera träffbild. Det går att standardisera på många sätt som gör det roligt och motiverande att tävla med sig själv.

Processmål kan också vara ett sätt att jobba med sig själv. Här kan det gälla att över tid ändra ett beteende, en teknik, en taktik. Att förbereda sig bättre inför träning genom att komma tio minuter tidigare än vanligt och värma upp och dessutom se till att vattenflaskan är fylld inför passet kan vara ett bra processmål.

Vinnande kombination

I början av artikeln nämnde jag att forskningen gör gällande att bara resultat mål är värdelöst ur motivationssynpunkt. På samma sätt säger forskning att en kombination av dessa tre mål resultat-, prestations- och processmål är det bästa.

Vi talar ibland om att träna smart och jag tror att här gäller samma sak när man ska sätta mål. Om vi använder idrottsforskarna Weinberg& Gould´s akronym SMART får vi hjälp.

S står för att målen skall vara Specifika (specific). M står för att de ska vara Mätbara (measurable). A står för att de skall kunna sättas i handling kunna påverkas (Action oriented) R står för realistiska (realistic) och med det menar man ”lagom svåra”. I en del tester har det visat sig att en resultatökning på ungefär 20 procent är det bästa. Att säga ”Ni gör så gott ni kan ” är alltså inte bra ur denna synvinkel. T står slutligen för tidsatta (timely).

I ett försök fick tre grupper volleybollspelare en uppgift att genomföra. En grupp fick 2 veckor på sig, en fick 4 veckor och en fick 8 veckor. Det visade sig att gruppen som fick 4 veckor på sig klarade uppgiften och de andra två grupperna gick bet. 2-veckorsgruppen insåg snabbt att detta var dem övermäktigt medan 8-veckorsgruppen tyckte sig ha så gott om tid att de kom igång för sent! Känns det igen?

Ibland ser man förklaringen Accepterad under bokstaven A i den meningen att målen måste accepteras av utövarna och då talar vi om vikten av delaktighet. Jag kan tycka att båda är bra och då skulle man kunna säga SMAART istället!

S-M-A-R-T

Sammanfattningsvis kan vi säga: Ha gärna stora visioner och långsiktiga mål men bryt ner dessa i delmål och blanda dessa mål i de tre kategorierna samt tänk SMART – SMAART.